Om psykotrauma

Om psykotrauma

Vad är psykotrauma?

Diagnos

Enligt DSM-5 (femte upplagan av the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) diagnostiska kriterier för posttraumatisk stressyndrom (posttraumatic stress disorder [PTSD] på engelska) krävs det att en individ har utsatts för inträffad, befarad, eller hot om död; allvarlig skada; eller sexuellt övergrepp.

Exponeringen måste härröra från en eller flera av följande scenarion, där individen:
…har upplevt en traumatisk händelse; och/eller
…har bevittnat en traumatisk händelse; och/eller
…har en familjemedlem eller närstående som upplevt en allvarlig traumatisk händelse; och/eller
…har utsatts för primär upprepad eller extrem exponering för motbjudande detaljer om den traumatiska händelsen.

Källa: APA DSM-5 PTSD Fact Sheet

Symtom

Den traumatiska händelsen återupplevs ständigt
Det kan ske på flera olika sätt:

  1. Återkommande, ofrivilliga, och påträngande minnen.
  2. Återkommande mardrömmar.
  3. Dissociativa reaktioner (t.ex. flashbacks).
  4. Intensiv eller långvarig ångest efter exponering för traumatiska påminnelser.
  5. Fysiologisk reaktivitet efter exponering för trauma-relaterade stimuli.

Ständigt undvikande av plågsamma trauma-relaterade stimuli efter händelsen
Undvikandet kan gälla vitt skilda företeelser:

  1. Undvikande av trauma-relaterade tankar eller känslor.
  2. Undvikande av trauma-relaterade externa påminnelser (t.ex. människor, platser, samtal, aktiviteter, objekt, eller situationer).

Negativa förändringar i kognition och humör som började eller har försämrats efter den traumatiska händelsen
Tankar och känslor påverkas på flera olika sätt:

  1. Oförmåga att minnas viktiga aspekter av den traumatiska händelsen.
  2. Långlivade (och ofta förvrängda) negativa föreställningar och förväntningar om sig själv eller världen.
  3. Ihållande förvrängd känsla av skuld eller beskyllande av andra för att ha orsakat den traumatiska händelsen eller dess följder.
  4. Ihållande negativa trauma-relaterade känslor (t.ex. rädsla, skräck, ilska, skuld eller skam).
  5. Klart minskat intresse för eller delaktighet i viktiga aktiviteter.
  6. Känsla av likgiltighet eller främlingsskap inför andra människor.
  7. Begränsade affekt: ihållande oförmåga att uppleva positiva känslor.

Trauma-relaterade förändringar i överspändhet och reaktivitet som började eller har försämrats efter den traumatiska händelsen
Kroppens alarmberedskap är på förhöjd nivå, vilket märks i flera avseenden:

  1. Irritabilitet eller aggressivt beteende.
  2. Självdestruktivt eller vårdslöst beteende.
  3. Överdriven vaksamhet.
  4. Lättskrämdhet.
  5. Koncentrationssvårigheter.
  6. Sömnstörningar.

 

Källa: National Center for PTSD

Läs mer på National Center for PTSDs hemsida, på 1177, eller på Psykologiguiden.

Prevalens

Enligt en omfattande svensk studie från 2005 beräknas livstidsförekomsten av posttraumatiskt stressyndrom i Sverige vara 5.6% (3.6% för män och 7.4% för kvinnor).

Källa: Frans, Ö., Rimmö, P.-A., Åberg, L., & Fredrikson, M. (2005). Trauma exposure and post-traumatic stress disorder in the general population. Acta Psychiatrica Scandinavica, 111(4), 291–299.

Till toppen av sidan